Filipyran! En fascinerande ödla som både kryper och simmar med elegans.

Filipyran ( Phrynosoma coronatum), även kallad den kronade filipyran, är en reptil som tillhör familjen Phrynosomatidae och är infödd i västra Nordamerika. Med sin karakteristiska platta kropp, kraftiga lemmar och sköldliknande hud är den verkligen en märklig varelse. Dess namn kommer från det grekiska ordet “phryno” som betyder “krokodil” och “soma” som betyder “kropp”, vilket syftar på dess grovkornade utseende.

Filipyran är en relativt liten ödla, med en längd på cirka 15-25 centimeter, inklusive svansen. Den har ett bredt huvud och kraftiga käkar, anpassade för att tugga grova insekter och växter. Dess hud är täckt av hårdskaliga, överlappande sköldar som ger den skydd mot rovdjur och klimatpåverkan.

En av de mest slående funktionerna hos filipyran är dess “kron” - en upphöjd struktur på huvudet som består av förlängda och spetsiga fjäll. Den här kronan kan variera i storlek beroende på art och kön, och troddes ursprungligen vara ett defensivt vapen för att skrämma bort fiender. Nu vet vi dock att den fungerar som en termoreceptor, vilket betyder att den hjälper ödlan att känna av temperaturförändringar i dess omgivning.

Livsstil och beteende:

Filipyran är en dagaktiv ödla som lever i öken- och halvökenmiljöer. Den föredrar öppna områden med sparsam vegetation, där den kan sola sig fritt och jaga sitt byte. Som ett aktivt ekosystemmedlem bidrar filipyran till kontrollen av insektspopulationer och spiller näring tillbaka till miljön genom dess avföring.

Filipyrans kost består främst av små insekter, som myror, gräshoppers och larver. Den kan också konsumera växter och frön, särskilt under torra perioder när insekternas tillgång är begränsad.

För att hitta byte använder filipyran sin syn och luktsinne. Dess stora ögon ger den ett brett synfält, medan dess tunga samlar upp luktpartiklar från omgivningen. När den har lokaliserat sitt byte rusar den fram med en snabbhet som motsäger dess klumpiga utseende.

Filipyran är inte giftig men den kan försvara sig genom att bula sig upp, vifta med sin svans och även göra snabba ryck för att skrämma bort fiender. I extrema fall kan den även släppa sin svans, som fortsätter att röra sig för att distrahera angriparen medan ödlan flyr.

Reproduktion:

Filipyran är ovovivipar, vilket betyder att äggen utvecklas inuti moderns kropp och kläcks sedan precis innan de föds. Honan lägger 5-20 avlånga ägg i en underjordisk grop som hon gräver med sina bakfötter. Ungarna kläcks efter en inkubationstid på cirka 60-90 dagar, beroende på temperatur. De är självständiga från födseln och börjar direkt jaga byte för att överleva.

Hot och bevarande:

Filipyran är klassificerad som “sårbar” av IUCN (International Union for Conservation of Nature) på grund av förlust av livsmiljöer, inklusive urbanisering och jordbrukskonverteraing. Klimatförändringen har också en negativ inverkan genom att öka frekvensen av torka och höja temperaturerna i dess habitat.

För att skydda filipyran är det viktigt att bevara och återställa dess naturliga livsmiljöer, begränsa användningen av pesticider och öka medvetenheten om dess betydelse för ekosystemet.

Egenskap	Beskrivning
Storlek	15-25 cm (inkl svans)
Livslängd	5-10 år i det vilda
Habitat	Öken- och halvöknmiljöer
Kost	Insekt, växter, frön
Försvarsmekanism	Bulande upp, svansviftning, svansavkastning
Bevarandestatus	Sårbar (IUCN)